Första månaderna satt de allihop och tryckte innanför sina dörrar, spelade ingen roll när man lämnade huset eller kom hem, man såg aldrig en själ. Inte hörde man heller någon, tvivlade ett tag på att jag ens hade några grannar. De satt förmodligen på en stol vid dörren och kikade ut genom kikhålet, torrbollar!
Men på senaste tiden har de då tydligt visat sin existens genom diverse företeelser.
Tex:
- Varje (och ja jag menar varje) fredag och lördag så bråkar grannarna ovanför el bredvid (har inte lyckats urskilja vilka). Skricker och svär och går åt. Och nu är jag väl medveten om att hon jobbar HELA dagarna och han sitter då minnsann bara hemma.
- De flesta har för stora glasögon av årsmodell äldre.
- Sen så gnäller de gärna på småsaker och i de egentliga problemen struntar det.
- Och de flesta av mina grannar är i sig av årsmodell äldre.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar